Svenskarna mycket nöjda med tandvården – men priset får många att skjuta upp besök

Svensk tandvård har fortsatt mycket nöjda patienter. Det visar SKI Tandvård 2026, Svenskt Kvalitetsindex (SKI) årliga studie av den svenska tandvården. Kundnöjdheten uppgår till 74,7 på en skala 0–100, samma höga nivå som föregående år. Samtidigt uppger över hälften av dem som besökt tandvården de senaste två åren att de någon gång har skjutit upp ett besök på grund av priset. Årets studie visar också tydliga skillnader mellan Folktandvården och privattandvården, framför allt när det gäller service och kontinuitet.

Privattandvården får ett kundnöjdhetsbetyg på 78,8 och Folktandvården 68,7. Motsvarande resultat 2025 var 79,7 respektive 66,5. Det uppmätta avståndet mellan vårdformerna är därmed 10,1 punkter, jämfört med 13,1 föregående år.

”Svensk tandvård har mycket nöjda patienter. Det är viktigt att inte tappa bort det när vi diskuterar skillnaderna mellan vårdformerna. Privattandvårdens försprång handlar framför allt om service, tillgänglighet och möjligheten att träffa samma behandlare”, säger Johan Parmler, vd för SKI.

Hög nöjdhet – men många skjuter upp tandvård på grund av priset
Den höga kundnöjdheten betyder inte att tandvården är lika tillgänglig för alla. Priset påverkar både om och när patienterna söker tandvård. Bland personer som har besökt tandvården under de senaste två åren uppger 52 procent att de någon gång helt har avstått från ett tandläkarbesök på grund av kostnaden. 55 procent uppger att de av samma skäl har skjutit upp ett besök till ett senare tillfälle.

”Det finns en tydlig dubbelhet i resultatet. Patienterna är mycket nöjda med den vård de får, men kostnaden påverkar när de söker vård och vilka besök eller behandlingar de genomför. Det är en viktig skillnad mellan att vara nöjd med vården och att ha ekonomisk möjlighet att använda den när behovet uppstår”, säger Johan Parmler.

Service och kontinuitet skiljer vårdformerna åt
Patienterna ger vårdkvaliteten höga betyg inom båda vårdformerna, även om privattandvården ligger högre. Skillnaderna blir större när det gäller sådant som omger själva vården.

Servicekvaliteten får betyget 70,2 inom Folktandvården och 82,1 inom privattandvården. Privattandvården får också högre betyg för image och prisvärdhet.

”Det här är inte en bild av bra respektive dålig tandvård. Patienterna ger båda vårdformerna goda omdömen. Skillnaden ligger främst i förutsättningarna runt vården: hur lätt det är att få en tid, om man får träffa samma behandlare och hur den löpande servicen fungerar”, säger Johan Parmler.

Kontinuiteten utvecklas positivt inom Folktandvården
Förtroendet för den egna kliniken är högt inom båda vårdformerna. Totalt känner 87 procent förtroende för sin tandvårdsklinik, 83 procent inom Folktandvården och 90 procent inom privattandvården. Även tryggheten hos behandlaren ligger på en hög och relativt jämn nivå.

Skillnaderna blir större när det gäller kontinuitet. Inom privattandvården uppger 81 procent att de har träffat samma tandläkare eller tandhygienist vid sina senaste besök. Motsvarande andel inom Folktandvården är 57 procent.

För Folktandvården innebär det en tydlig uppgång från 46 procent 2025. Inom privattandvården ligger andelen kvar på ungefär samma höga nivå som föregående år.

”Folktandvårdens förbättrade kontinuitet är ett viktigt positivt besked. Att få återkomma till samma behandlare kan vara betydelsefullt för både tryggheten och relationen till vården. Fortsatta förbättringar inom kontinuitet och tillgänglighet kan därför få stor betydelse för den samlade patientupplevelsen”, säger Johan Parmler.

Tiotandvården välkänd bland målgruppen
Årets undersökning innehåller för första gången frågor om tiotandvårdsreformen. Bland personer som är 67 år eller äldre känner 88 procent till reformen.

Av dem i målgruppen som känner till reformen uppger 10 procent att de nu besöker tandvården oftare. För 69 procent är besöksfrekvensen ungefär densamma som tidigare, medan 15 procent ännu inte har märkt av reformen. Samtidigt uppger 19 procent att de sedan reformens införande har genomfört en behandling som de tidigare hade skjutit upp.

”Kännedomen om reformen är hög i målgruppen. Resultaten visar också att vissa uppger att de besöker tandvården oftare eller har genomfört en behandling som de tidigare skjutit upp. Samtidigt är besöksfrekvensen oförändrad för majoriteten. Eftersom reformen är ny är det ännu för tidigt att dra slutsatser om dess effekter”, säger Johan Parmler.